I veckan har jag deltagit i Uppsala universitets arbete om breddad rekrytering. Med breddad rektytering menas bland annat studenters arbetsmiljö, gemomströmning och lika villkorsfrågor kopplat till studenter. Arbetet leds av Eva Söderman och Cecilia Edin som samordnar en grupp med cirka tio personer för att beskriva universitets arbete inom området. Rapporten kommer att skrivas och gå på remiss under våren. Det jag beskriver i denna bloggpost är bara en liten del av det som kartläggs.

Under workshopen i veckan var det en genomgång av kunskapsläget inom området, och deltagarna presenterade olika rapporter och kunskapssammanställningar för att få en fördjupad förståelse och en startpunkt.

Jag måste säga att det var mycket intressant, och ämnet är verkligen relevant för samhället i stort. Nedan följer några av de saker som nämndes, med länkar till de rapporter som vi diskuterade.

Studentens sociala bakgrund verkar inte ha någon betydelse för benägenheten att hoppa av en påbörjad högskoleutbildning. Social bakgrund påverkar inte avhopp, men betygen från gymnasieskolan har en viss påverkan

Studenters sociala bakgrund däremot påverkar examensfrekvensen. I den här rapporten kan man läsa att på “utbildningarna till civilingenjör, jurist, läkare och psykolog tar studenter med lågutbildade föräldrar inte ut sin examen i samma utsträckning som studenter med högutbildade föräldrar”.

Man kan också konstatera att den sociala snedrekryteringen till högskolan följer samma mönster sedan mycket lång tid. Det här verkar vara ett stabilt problem som är svårt att påverka. Desto högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan eller universitetet. Det gäller både kvinnor och män. Läs mer i den här rapporten.

Man kan konstatera att många unga från studieovana miljöer och familjer inte studerar vidare trots höga betyg. Den här UKÄ-studien visar att en stor grupp unga, med föräldrar med låg utbildning, väljer bort universitet och högskola trots att de har höga betyg från gymnasieskolan.

Sverige har en segregerad arbetsmarknad, och under workshopen diskuterades också denna aspekt. UKÄ har i en rapport beskrivit kvinnor och män studerar olika ämnen, på alla nivåer: grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå. Detta leder till att den könsuppdelade arbetsmarknaden består. I de här ämnena hittar man kvinnorna bland nybörjarna 2014/5: juridik, samhällsvetenskap, humaniora, teologi, medicin, odontologi, vård och omsorg. Männen återfanns inom teknik och naturvetenskap. Endast i de konstnärliga områdena var könsfördelningen jämn.

Utvecklingen är positiv vad det gäller antalet studenter och doktorander med svensk och utländsk bakgrund. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Läsåret 2018/19 hade 26 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Föregående läsår var motsvarande andel 25 procent och tio läsår tidigare var andelen 17 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste tioårsperioden. Läs mer i den här rapporten.

Det ska bli spännande att lära sig mer om detta område, och också att jobba med frågorna framöver!